Vet ni vad? Jag har haft min Penny-kompis från Helsingborg på besök, men inte en enda bild har varken matte eller husse tänkt tanken att knäppa. Penny och jag har ätit varandras mat och druckit ur varandras vattenskålar. Hon har även fått smaka på mina godisar och jag på hennes.

Tidigt i morse åkte Penny och hennes husse samt min husse iväg på skivmässa. Jag och matte stannade hemma och tog en sån där mysig och lång lördagsmorgon. Matte lyfte upp mig i sängen och där lade jag mig tillrätta och kände knappt för att gå ut alls.

Men när matte drog upp gardinerna och solens strålar sken in så ville jag helt plötsligt gå ut på en gång. Jag stampade och klampade och fick genast väldigt brått. Ut på en sån där skön och mysig lördagspromenad med solen i ansiktet. Utanför oss är gräset helt befriat från snö, men på andra mer skuggiga platser ligger där massor med snö kvar. Ganska praktiskt för då kan jag välja om jag vill ha vårkänslor och gräsrull eller om jag vill snörulla och tänka att det är vinter än. Idag valde jag vårkänslorna och struntade i snön.

När skivmässan är slut ska Penny komma tillbaka för att säga hej då och sedan ska de åka hem till Helsingborg igen. Och jag ska få lammfärs till middag blandat med ris och morötter, det bara vet jag för matte har redan stått i köket och gjort storkok till mig som hon ska frysa in i lagom portioner. Mums, nu har jag både fisk, kyckling och lammrätter i frysen. Igår åt vi förresten kinamat till middag, vi lyxade till det lite med olika små rätter. På min tallrik hamnade det både räkor och kyckling, och så lammfärs på det ikväll. Jo, det här blir bra för min mage, hihi. Har hört matte säga att hon ska tillaga lever till mig också. Det och lamm är sådant som jag älskar men som varken matte eller husse är vidare förtjusta i, men matte är ändå snäll nog att tillaga det till mig.

Jag har ätit lite torrisar till frukost och nu ska jag vila mig fram till nästa promenad och sedan ska jag bara vänta på att Penny ska komma tillbaka så vi kan säga hej då till varandra.

Soliga nospussar!

Först och främst ska jag berätta för er att min blåa kudde återigen hamnat så där centralt och bra som jag vill ha det, hihi. Skulle ni mot förmodan ha glömt bort vad jag pratar om så kan man läsa om det i inlägget nedan. Sedan måste jag också få betona att det är himla bra att jag förutom mitt duntäcke även har en liten dunkudde, för den kudden kan jag bära med sig lite varstans vid behov. Jag har ju min gråa och fina ergonomiska memoryskum-bädd för mogna (matte säger gamla) hundar. Hur som haver så får jag inte alltid plats i den hur jag än vänder och vrider mig, och då är min dunkudde helt perfekt som avlastning för de delar som liksom hamnar utanför.... som mitt huvud till exempel.

Om jag kan sova skönt så här? Jodå, jag tog en riktig snarkare i två timmar på detta vis. Vaknade utvilad och pigg inför middagen.  

Nospussar!

Oj vilken snöstorm vi bjöds på igår. Det var till och med så pass att inte ens jag tyckte det var mysigt ute. Vindarna bet långt in i kroppen och så fort vi kom in fick jag lov att värma upp mig. Dels möblerade jag om lite. Jag tog min blåa kudde och flyttade den dryga tre meter, från hörnan i vardagsrummet till... ja, låt oss säga så här: Nu har jag koll på allt som händer här hemma, för jag hittade den mest perfekta platsen att ha en bädd på. Kolla bara:

Matte har som vanligt mycket åsikter och undrade naturligtvis om detta verkligen var den bästa platsen att ha en bädd på. Hon tyckte bädden kanske hamnat lite i vägen och kanske ställde till det lite för den dagliga passagen mellan vardagsrum och resten av lägenheten. Vadå? Det finns väl massor med plats att passera på båda sidor om mig eller hur? Nu förstår jag ingenting, det här kan ju inte bli bättre.

Det var igår det, idag är det en ny dag och min bädd har flyttat tillbaka till sin ursprungsplats eftersom matte städat och haft sig. När min ork infinner sig så ska jag nog allt möblera om igen. Fast först måste jag verkligen vila upp mig för jag blev tvungen att väcka matte tidigt i ottan idag för utgång. Jag blev så törstig i natt och dricker man så mycket kallt och gott vatten på natten behöver man gå ut tidigt på morgonen, naturens gång, hihi.

Nu ska jag drömma lite om kvällens middag, kanske blir det någon trevlig söndagsgryta om jag har tur. Matte ska få klappa min snart kurrande mage också tror jag bestämt. Åh, på tal om kurrande mage. Jag var i min affär igår och handlade godis till mig. Jag vet att om jag smiter in bakom kassan och säger hej till personalen så bjuder de på både klappande och godisbitar. Igår fick jag smaka på jättegoda små mjuka biffgodisar, det slutade med att matte och husse plockade med sig en sådan påse till mig, naturligtvis tillsammans med en hel del annat gottis. Nu är det superviktigt att absolut inte råka glömma godisen efter maten, fast det är det nog ingen risk att jag gör, hihi.

Nospussar!

Se där, snön kom och sedan försvann den lika snabbt. Minusgraderna blev plusgrader för att bli minusgrader igen och imorse var där alldeles vitt ute än en gång. Det hann komma ganska mycket under tidiga morgontimmarna och jag fick noga se mig om efter en bra rullplats.

När jag väl hittade en fick jag rulla in snön i pälsen riktigt ordentligt. Jag börjar alltid med huvudet innan jag liksom rullar över på rygg.

Det är en bra konstig vinter i år med tanke på hur mycket det svänger vädermässigt. Det är alltid en överraskning att komma ut, fast åker regnkappan på så kan jag i alla fall veta att promenaden blir kort och möjligtvis ännu kortare- om jag får bestämma.   

Jag blev förresten duschad när jag kom in idag, inte för att jag hade samlat på mig lite snöbollar att tina upp, utan matte tyckte inte det var vidare trevligt det jag gjorde men jag skulle ju bara hjälpa henne förstod hon väl. Jag gjorde min nummer tvåa och medan matte letade upp en påse så tänkte jag att hon glömt den inne, så jag trampade ner min kreation i snön så den liksom försvann där. Hur bra jobbat som helst tyckte jag, men matte blev måttligt road av den eskapaden. Promenaden fortsatte men så fort vi kom in så bars jag in i duschen och fick en uppfräschning så nu är mina tassar vita igen. Jag har fått lova matte att inte göra om det i alla fall.

Jag försökte bokjotta maten jag fick idag också, vanlig blöt hundmat. Hur kul är det när jag fått äta hamburgare, kyckling och fisk tidigare i veckan. Nej, då måste man protestera lite, men ack så lite det hjälpte. Husse hytte med fingret och sa varsågod, att detta var den mat jag skulle få och det med basta. Jag suckade och till slut fick jag väl lov att äta upp den maten, som för övrigt faktiskt var väldigt god men det hör inte hit.

Senaste promenaden innehöll världens slaskväder så vi får väl se om det finns något vitt kvar här på kvällsrundan.

Nospussar på er!

Söndag och alla hjärtans dag dessutom. Här hemma känns det som en konstig dag då vi är vana att matte alltid annars jobbar dagar som dessa, men inte idag inte. Hon har nämligen gått på ledighet i väntan på bebisen, mitt tvåbenta lillesyskon. Nu firar vi kärleken vilken dag som helst under hela året, precis som så många andra, men en liten hjärtbakelse till kvällen är bakad och säkert blir det dessutom en god middag också. För visst kan man ändå passa på att mysa till det lite extra nu när matte för första gången är ledig en alla hjärtans dag.

Fast jag vet inte om det är så mycket mysfaktor i att lura in mig i duschen förstås. Men nu är jag ren och doftar rosenblad, dessutom blev det en massa mysande medan jag torkade om pälsen. Sedan bäddade matte ner mig i min bädd också, där jag dessutom fick en godisbit att smaska på eftersom jag varit så duktig.

Nu ska jag slumra lite och torka upp helt innan vi går på vår eftermiddagspromenad. Vi har fått snö igen och det är helt vindstilla ute, så är det lika skönt som på morgonpromenaden så kanske vi rent av ger oss ut i skogen på en runda med löplinan som koppel. Tjohoo!

Trevlig alla hjärtans dag på er alla fina hjärtan!

Nospussar

Puff och så var pälsen väck. Ja, det gick faktiskt så fort att klippas. Och som vanligt fick jag spring och tokfnatt efter att blivit befriad från massa päls, jag liksom flyger fram så lättsamt. Tror nog att min päls kan väga ett par kilo vilket ju gör att min faktiska vikt egentligen inte kan vara det matte tror, så alltså borde jag få äta mer mat och mer godis. Låter ju ganska logiskt i mina pälsklädda öron.

Här har jag bäddat om i min bädd och rufsat till mig precis som jag vill ha mina pälsstrån. Lax till middag och i alla fall en extra godis ska jag nog se till att jag får.

Nyfriserade nospussar! 

Mjää, nu är det så här att ena gången du går ut så yr snön och marken täcks av härligt vitt, för att sedan när du kommer ut nästa gång behöva uppleva regn och rusk. Det gör det liksom ganska svårt för mig att veta om jag vill gå ut eller inte. Ibland tar jag det säkra före det osäkra och väljer att inte lyssna när matte och husse kallar på mig.

Ligger jag dessutom så här gosigt så känner jag inga större behov av att följa mina "gå ut rutiner" utan kan gott ligga kvar en eller två timmar till.

Men när de där timmarna gått så kommer matte igen och talar om för mig att det nu faktiskt är dags att gå ut, att vi inte bara kan vara inne hela dagen. Dessutom säger hon att det inte regnar ute nu och att vi borde passa på att ta en runda.

Är du säker matte, lovar du att det inte regnar? För annars kan jag nog sova lite till.

Matte lovar att det inte regnar, så upp och hoppa och ut i det där gråa och blöta.

Förresten är detta sista håriga bilderna ni ser på mig för nu stundar klippning, dock inte hos min vanliga frisör. Ska i ärlighetens namn bli skönt att få friseras, men det säger jag inte så att matte hör. Jag gillar ju inte när mitt skägg blir för långt eller när mina öron blir så långa att de följer med i vattenskålen. Inte gillar jag heller när mina trampdynor börjar bli pälstäckta för då halkar jag omkring så dant på golven här hemma. För att inte tala om pälsen under magen som blir så blöt och smutsig i det väder som råder. Nej, jag är ju en renlig och fin liten vovve, hihi. Jag vill dofta fräscha nyponrosor hela tiden, inte tåbira och lort. Men jag lovar att jag ska visa matte att jag tycker det ska bli jobbigt och besvärligt att behöva klippas, precis som jag visar hur jobbigt det är hos vettisen, hihi. 

Nospussar!

Åh... det är ju snö ute igen! Inte mycket men det har kommit så pass att det ligger kvar på marken.

Då finns det ju bara en sak att göra: rullaaaa!

Det visade sig vara kramsnö så med andra ord kramade vi om varandra, snön och jag. Det fastnade bollar lite överallt på mig. Det här är ju så mycket roligare än de där regniga och blåsiga dagarna vi haft. Jag får hålla mina tassar att snön ligger kvar även imorgon.

Ser ni vilket charmigt rufs jag numera fått i min päls? Matte håller med om att det är charmigt, men välvårdat? Nej, det tycker hon inte längre att det är. Nu visade det sig att min frisör inte har tid på ett tag så jag får fortsätta rufsa runt med min päls, för om matte kommer fram med en sax så måste jag nog gömma mig. Hon är ju så jobbigt långsam på att klippa, men nog har jag hört henne nämna att hon kanske ändå måste klippa fram mina ögon lite och ansa tassarna en aning. Bara det stannar där så är det okej. Matte själv har varit hos sin frisör och piffat till sin päls så nu är mattes rufs i alla fall borta, men nog är hon lika charmig med som utan rufs, hihi.

Nospussar!