Jag fick så fina tips av er angående detta med godisprotesten. Skälla är alltså ordet... Skälla tills matte inte orkar höra mer. MEN... nu är det lite så här att jag ju inte skäller, jag vet... jag är en hund, jag lovar men det där med skällandet har aldrig riktigt varit min grej. Det är svårt och dom där skallen blir inte alltid så bra. Jag gnäller, gnyr, piper pratar hellre. Värst vad många ordval matte hade med där, va? Men men, i vilket fall som helst tänkte jag att jag kanske borde öva på det där med att skälla lite ändå.
Vi gick på promenad, jag passade på att välja vägen och vi hamnade mindre förvånande i skogen. Allt för att jag planerat att öva på mina skall där. Vi passerade hästgården, men där fanns inga hästar att prova skälla på. Inne i skogen letade jag efter en ekorre att skälla på, men jag hittade ingen. Inte ens ett kompismöte där jag kunde skälla för att dom var ute och gick precis där jag skulle gå.
Jag fick en idé och sprang iväg, långt bort från matte. Ser ni mig där på toppen av backen?
Sedan prövade jag att skälla efter matte, men det kom inget skall. Det blev bara nåt litet buff-grymt.
Äsch... jag ger upp, bäst att springa och hämta matte istället så jag inte tappar bort henne i skogen.
Jag kan alltså inte skälla men jag kan prata och jag kan protestera i tysthet, dock det absolut viktigaste av allt är att jag inte tänker ge upp min kamp om min egna godisskål!
Ha en skön fredag allesammans :)
Nospussar!
Aamor
4 oktober 2013 17:41
Lite trist att inte kunna göra sig riktigt hörd högt men du kan börja dra i mattes byxben och då dra henne mot godisgömman!
Jag skäller inte så mycket men jag kan vara högljudd när jag gör det men oftast slutar det med att det kliar i nosen eller munnen när jag gör det så jag får sluta.
Knappt du syntes på backen men vi såg dig ändå, hihi!
Nospussar
http://aamor.bloggplatsen.se
Laika
5 oktober 2013 13:26
Ja, det verkar sannerligen vara en konst att kunna skälla ordentligt :)
Kasper
4 oktober 2013 19:53
Bra Laika, man ska aldrig ge upp!!
Jag är jättebra på att skälla, faktiskt lite FÖR bra, säger matte. Men vaddå, jag måste ju tala om vad jag vill! Och få göra det på mitt sätt!!!
Jag tror att din tysta men väldigt talande (!) protest är väl så tydlig och effektiv som min skällande. :D
Hoppas den här kommentaren når fram, den jag skrev till förra inlägget gjorde tydligen inte det. Men jag stödde dig helhjärtat, det gjorde jag! :)
http://kasperian2.blogspot.se
Laika
5 oktober 2013 13:25
Nej, jag lovar att jag inte ska ge upp. Tack för det fina stödet :)
Melody
4 oktober 2013 21:02
Då kan jag berätta för dig att när matte köpte Shakira så sa hennes uppfödare att en Shit tzu inte skäller! Att Shakira skäller fick Grace (mattes Bichon frisé som nu är en ängel) skulden för! När jag kom hit så skäller jag mera än vad Grace någonsin gjorde och jag har aldrig träffat den där Grace som matte fortfarande sörjer! Så du är värd mycket godis just bara för att du inte skäller! I dag fick jag i alla fall beröm av min matte för att jag inte skällde på veterinären, varken när hon kollade min körtlar i rumpan eller när jag fick en spruta!
Önskar dig och din matte en riktigt mysig helg!
Puss från Melody!
http://melodyshihtzu.blogspot.seht
Laika
5 oktober 2013 13:15
Åh, har din matte haft en bichon, så underbart. Det är så fina hundar, ja inte lika fina som vi... men ja, det är okej om matte tycker så, så länge jag är nummer ett, hihi.
Vad duktig du var hos veterinären, hoppas allt såg bra ut. Mina körtlar i rumpan är borta för jag fick problem med dom... men det är länge sen nu.
Bella, shih tzu
5 oktober 2013 11:19
Visst såg vi dig på backkrönet men vi fick zooma in dig ordentligt! Att du törs springa så långt bort från din matte? Det gör inte jag, jag går helst bakom min så jag ser henne hela tiden. Mina godisprotester är antagligen lika högljudda som Melodys, om inte värre. Jag stöder dig i din (tysta) godisprotest!
"Upp till kamp emot ......."-hälsningar från
BELLA
http://Bellas dogblogg
Laika
5 oktober 2013 13:12
Jodå, jag är för självständig säger matte men jag håller inte med. Jag har bara lärt mig att matte aldrig försvinner oavsett hur mycket hon säger att hon ska gå in utan mig... hon kommer ändå alltid släppa in mig och vänta på mig... prova så får du se, hihi.